Allt du behöver veta om buzuq

 Instrumentets namn kan komma från turkiskans bozuk (trasig eller oordnad) och syfta på Bozuk düzen bağlama, en stämning för turkisk bağlama. En annan teori är att namnet kommer från det persiska uttrycket tanbur-e bozorg, som betyder ”stor tanburluta”.

I den här artikeln går vi igenom vad en buzuq är, skillnaderna mellan arabisk och kurdisk buzuq samt hur instrumentet spelas.

Vad är en buzuq?

Buzuquen spelas vanligtvis som soloinstrument och ingår inte i den ordinarie arabiska orkestern. Den förknippas med kringresande romska musiker och förekommer i både folkliga och urbana musikmiljöer i Levanten och Syrien.

Buzuquen är en långhalsad bandförsedd luta med två körer av metallsträngar, en dubbel (C4) och en trippel (G3), som spelas med en tunn hornbit eller ett plastplektrum. Metallsträngarna ger en klar ton, och de 24 flyttbara banden möjliggör ett brett urval av mikrotonala intervall.

Buzuquen liknar den turkiska sazen och har i sin folkliga form en kropp som är skuren ur ett enda trästycke. I sin moderna urbana form består kroppen av separata ribbor och har mekaniska stämskruvar i stället för träskruvar.

 Du kanske också är intresserad av: Världens fem främsta qanunmusiker

Vad är skillnaden mellan arabisk och kurdisk buzuq?

Den arabiska buzuquen är ett oudliknande stränginstrument med mindre kropp och en längre bandförsedd hals. Till formen liknar den grekisk bouzouki och turkisk saz. Buzuquen är ett folkligt soloinstrument med ursprung i östra Medelhavsområdet – Palestina, Jordanien, Libanon och Syrien. Den räknas ändå bland de övriga traditionella instrumenten eftersom den blev populär inom bred arabisk popmusik i mitten av 1900-talet. Sedan dess har den använts i flera inspelningar och liveframträdanden som en del av den arabiska ensemblen.

Den kurdiska buzuquen, ibland kallad buzuk, bizik eller biziq, är en långhalsad bandförsedd luta. Den antas ha osmanskt ursprung, men dess medelhavs- och anatoliska klangfärger kan också knyta den till grekisk bouzouki och turkisk saz. Resonanslådan liknar oudens. Halsen har 24 flyttbara band och kan skapa mikrotonala intervall. Kurdisk buzuq användes först av kurder och turkmener, men används numera även av araber till sångackompanjemang och arabisk taqsim. Våra kurdiska buzuqer handbyggs av mästare och säljs i vår butik. Skålarna är av valnöt, locken av gran, halsarna av lönn och greppbrädorna av ebenholts.

Hur spelar man buzuq?

Den äldre buzuquen hade två körer av metallsträngar, en dubbel (C4) och en trippel (G3), och spelades med en liten hornbit eller ett plastplektrum. I dag byggs buzuqer med tre strängkörer för att utöka tonomfånget. Metallsträngarna och de mekaniska stämskruvarna, som liknar dem på en gitarr, ger en klar klang, medan bandindelningen omfattar de vanligaste kvartstonerna. Tillsammans med möjligheten att finjustera tonhöjden genom att flytta banden något gör detta att buzuquen kan spela de vanligaste maqamskalorna med god precision.