Strängen är den första länken i ljudbildningen på ett stränginstrument. Den består av ett långt, tunt material som spänns mellan två fasta punkter. Strängdimension, eller gauge, anger materialets tjocklek eller diameter.

När en sträng sätts i rörelse av fingrar, stråke, plektrum eller hammare börjar den vibrera och förmedlar flera frekvenser till luften. Grundtonen uppfattas vanligen tydligast, medan svagare övertoner ger ljudet dess särskilda klangfärg.

Tjockare eller tyngre strängar används ofta för lägre bastoner och tunnare för högre register, men material och konstruktion påverkar också resultatet. Strängspänning är den kraft som strängen utövar på instrumentet. En tätare eller tjockare sträng får i regel högre spänning vid samma tonhöjd och mensur och kan kännas fastare under fingrarna. Dimension, material, vibrerande längd och stämning måste därför fungera tillsammans.

Arabisk och turkisk oud har olika krav på dimension och spänning. Turkisk oud stäms vanligen högre och har ofta kortare mensur, så en strängsats avsedd för arabisk oud kan ge för hög belastning. Använd alltid en sats som är märkt för din oudtyp, mensur och valda stämning. Försök inte kompensera med godtyckligt tunnare eller tjockare strängar.

Du kanske också gillar: Allt om instrumentet oud

Material i oudsträngar

Oudsträngar tillverkades historiskt av tarm och silke. Moderna diskantkörer består ofta av nylon eller fluorokarbon, medan bas- och mellankörer vanligen har metallspinning av kopparlegering eller silverpläterat material runt en nylon- eller syntetkärna. Exakta dimensioner varierar kraftigt mellan tillverkare och stämningar.

• Silke: ett starkt naturmaterial som historiskt användes på flera asiatiska instrument. Strängen tillverkas genom att fibrerna tvinnas samman och är i dag relativt ovanlig och kostsam.
• Tarm: bearbetad djurtarm som användes mycket förr. Den är klimatkänslig och mindre hållbar än moderna material. Historiskt användes främst får- och gettarm; benämningen ”catgut” syftar normalt inte på katt.
• Nylon: dagens vanligaste ersättning för tarm och silke. Det finns både massiva monofilament och nylonkärnor med metallspinning. Materialet är tåligt men åldras och tappar så småningom intonation och respons.
• Metallspinning: används kring syntetkärnor för lägre toner och ger större massa utan orimlig tjocklek. Material och lindning påverkar ljusstyrka, känsla och hållbarhet.

Du kanske också gillar: Så stämmer du en turkisk oud

Så byter du oudsträngar

Att byta oudsträngar kan kännas svårt första gången. Följ stegen lugnt och använd videon nedan som visuell hjälp. Byt helst en kör i taget så att instrumentet behåller en jämn belastning och du kan använda den gamla dragningen som referens. Om ljudlock, stall eller hals behöver inspekteras kan alla strängar tas av, men släpp då spänningen gradvis.

1. Lossa den aktuella strängkören genom att vrida stämskruven tills strängen är helt slack. Lossa sedan öglan vid stallet. Notera hur den gamla strängen var dragen.
2. Knyt den nya strängen vid stallet. För strängen genom rätt hål från korrekt sida, gör en säker ögla enligt instrumentets stalltyp och dra åt försiktigt. Antalet varv beror på strängens material och tjocklek; följ videon eller strängtillverkarens anvisning.
3. För den andra änden till motsvarande stämskruv. Lämna tillräckligt med längd för några prydliga varv, men inte så mycket att strängen bildar en stor trasslig spole. Klipp först när du är säker på längden.
4. För strängen genom hålet i stämskruven och linda den så att varven ligger jämnt och drar strängen i en stabil riktning. Höj spänningen långsamt, stäm parets båda strängar unisont och kontrollera att de ligger korrekt i sadel och stall. Nya strängar behöver stämmas om flera gånger medan de sätter sig.

Mer information och lämpliga satser finns i vår kollektion med oudsträngar.